söndag 30 september 2007

Om jag svimmar.

Som om det vore den enda vägen

att svimma för att bli sedd,

Som om det skulle hjälpa mig.

Ser bara svaga konturer av mig själv

en vindpust och jag är borta.

Varför skrek jag inte

gjorde väsen av mig?

jag bara försvann

du saknar mig inte.

Jag sörjer att inte vara saknad.

Ibland ser jag mig själv

hallå ropar jag högt nästan skrikande

kan du se mig ?

jag är 8 år.

Mamma, mamma!

kolla får du se Mamma!

JAG ser allt så mycket bättre än du!

Mamma Mamman!

Lyssna nu

JAG lyssnar så mycket bättre än du !

jag har plockat blommor åt dig Mamma!

När JAG var liten plockade jag fler och mycket vackrare blommor än du!

HALLÅ kan du höra mig Mamma?

HALLÅ !

Och nu kommer regnet, precis lagom

nu kan hon inte se mina tårar

HON lyssnade aldrig

såg aldrig

och jag önskade att jag nästan skulle dö

för att hon skulle

reagera och börja älska mig.

Inga kommentarer:


Finns det liv finns det hopp!

Bloggarkiv