Vi åt i tystnad
Tuggade varje tugga
Länge och väl.
Vi såg aldrig På varandra
Handen på glaset
Gaffeln som fördes mot munnen
Ljudlösa rörelser
Som aldrig stördes av
Något.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Finns det liv finns det hopp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar