Vem vill äta klordoppad kyckling?

EU godkänner kontroversiell metod efter amerikanska påtryckningar


I USA är det sedan länge tillåtet att doppa slaktade kycklingar i klordioxid för att bli av med bakterier som salmonella och campylobacter. EU har däremot förbjudit sådana kemiska duschar och reningsbad vilket retat upp USA som anser att förbudet hindrar den fria världshandeln.

På uppdrag av EU-kommissionen har därför flera olika expertgrupper undersökt om användningen kan hota miljö och hälsa. I båda fallen blev svaret nej. Därmed är det bara en tidsfråga innan EU måste öppna gränserna för import av kyckling som tvättats ren med hjälp av klordioxid eller tre andra bakteriedödande medel.

– Det är nog kört nu. Kan man inte bevisa att det finns risker för hälsa eller miljö blir det svårt att hävda importstoppet för de här fyra desinfektionsmedlen, säger Lars Plym-Forshell, veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

Han påpekar att klorerad kyckling knappast är något svenska konsumenter efterfrågar och betvivlar starkt att någon svensk producent skulle vara intresserad av att använda metoden.

– Jag hoppas i alla fall att det blir en märkning, det är ett minimi­krav, så att konsumenterna själva kan välja om de vill köpa dessa produkter. Dessvärre har det i ­andra sammanhang visat sig svårt att införa en märkning för något som inte bevisat skadar hälsan, säger Lars Plym-Forshell.

Maria Donis, som är vd på branschorganisationen Svensk Fågel, är starkt kritisk till de nya metoderna och menar att man i stället måste förebygga framväxten av bakterier genom att ha en hygienisk produktion.

– Den här klorkycklingen är vi väldigt negativa till. Det är inte alls den vägen vi vill gå. Risken är ju att du tappar fokus på det förebyggande arbetet om du kan gå in efteråt med kemikalier. Svenska konsumenter vill inte ha det här, säger Maria Donis.

Hon misstänker ändå att den klorerade kycklingen kan nå Sverige i form av lågprisimport till restauranger och storhushåll om EU öppnar sina gränser.

En genomläsning av rapporterna från EU:s expertgrupper visar att användningen av desinfektionsmedel inte saknar komplikationer. EU:s panel för miljöfrågor, SCHER, påpekar att det finns en uppenbar risk för utsläpp i sjöar och vattendrag vilket dock är möjligt att förhindra under förutsättning att lokala reningsverk förses med rätt utrustning.

EU:s livsmedelsmyndighet, EFSA, tillägger att det inte kan uteslutas att bakterier som salmonella utvecklar resistens mot desinfektionsmedlen. Det finns få studier på området och inga som visar att detta skett när det gäller just de fyra aktuella medlen. Däremot har sådan resistens tidigare utvecklats mot närbesläktade medel.

Även Veterinärförbundet är kritiskt till klorerad kyckling.

– Hela EU:s hälsoprogram bygger på tanken att det är bättre att förebygga än att städa upp efteråt, säger Johan Beck-Friis som är informationschef på Sveriges ­Veterinärförbund.

Han menar att det kanske största mervärdet med svensk animalieproduktion är friheten från salmonella. Om producenterna skulle förledas att slappna av med det förebyggande arbetet så kan salmonellan etablera sig och spridas även till andra djurslag,

– Många svenska konsumenter är beredda att betala lite mer för en vara som är etiskt producerad. Våra producenter kan aldrig konkurrera om de lägsta priserna, däremot kan de erbjuda en hög kvalitet, säger Johan Beck-Friis.